Förrutom att reponera frakturer är det också viktigt att kunna bedöma gipset som sätts på efteråt. När gipsteknikern inte är på plats är det du som avgör om gipset är godkänt eller ej. Just ja, ett av många ämnen som man inte lär sig på läkarprogrammet 🙂
Här har Matthias Jörg gjort en manual för gipsbedömning tillsammans med gipstekniker Camilla och Anne.
Som akutläkare är det bra att kunna lägga ett gips, men det absolut viktigaste är att veta hur man godkänner gips som redan är applicerade. Ett felaktigt applicerat gips ska läggas om så snart som möjligt för att undvika obehag eller allvarliga skador. Tyvärr får vi som akutläkare sällan återkoppling på våra bedömningar då patienterna söker med komplikationer i ett senare skede och då ofta träffar en annan doktor. Här går vi inte igenom indikationer för olika gips utan ger praktiska tips och visar hur man tekniskt skall bedöma gipsen.
Denna gipsmanual kommer att uppdateras löpande.
Svårigheter
Gipstekniker kan självständigt lägga och bedöma sina gipsningar, men vid många tillfällen behövs din läkarbedömning av gipset som lagts. En utmaning är att vänja sig med tanken att säga till den som har lagt gipset att man inte är nöjd. Det är lätt att godkänna ett gips för att undvika en eventuell konflikt. För patienternas skull är det såklart viktigt att ett gips läggs om, om det bedöms nödvändigt.
Godkänna gips: Allmänt
Här följer allmänna råd som gäller alla sorters gips.
Säkerställ att gipset sitter på rätt ställe och uppfyller de anatomiska kraven.
Kontrollera för skarpa kanter framförallt runt tumme, gipset får inte trycka någonstans.
Tejp skall ej fästa mot huden, men viktigt att det täcker gipsets kanter.
Självklistrande tejp i färg (till barn) ersätter inte elastisk binda! Gipset kommer ramla av om det är bara omlagt med färgglad Peha-haft fixeringsbinda.
Informera alltid patienten om följande – alternativt säkerställ att den som har lagt gipset har informerat patienten om:
Det tar 24 timmar för gipset att stelna – ta det lungt!
Behandla med högläge
Rör på fingrarna, helst flera timmar varje dag
Sök igen vid smärta eller tryck
Patienter med ett gips på övre extremitet får ingen mitella eller annat avlastande stöd
Undantag: under första dygnet (bara!) för barn som har risk att slå sönder gipset innan det har stelnat.
Övre extremitet
Reponering
För att säkerställa rätt vinkel, fysiologisk hållning för både personal och patienten rekommenderas reponering över patientens bål / tvärs över sängen.
Radiusskena / Dorsal underarmsskena
Det gips som sannolikt läggs oftast på akuten är radiusskena, således ett gips som är viktigt att på ett bra sätt kunna både lägga och bedöma. Indikationen är primärt en distal radiusfraktur med dorsalbockning i frakturen. D.v.s att det distala fragementet är förskjutet dorsalt.
Vid en volarbockning i frakturen skall patienten ha en volar radiusskena eftersom syftet med gipset är att ge stöd i frakturen och frakturen är oftast mest instabil i det läget som fragmentet är förskjutet åt. Det här är väldigt viktigt och något som lätt slinker igenom när vi går för mycket på rutin och inte reflekterar över röntgensvaret.
Skenan ska vara placerad dorsalt på underarmen i neutralläge vilande på hårt underlag. Gipset kan vinklas ulnart / radialt vid behov [1]. Det är viktigt att gipskanten inte löper precis över processus styloideus ulnae då det då finns risk för trycksår [2]. En prominent processus kan polstras.
Några grundregler för gipslängden: Fingrarna II – IV ska vara fritt rörliga i grundleden, skenan behöver därför sluta proximalt om MCP lederna [3]. Patient ska också kunna böja obehhindrat i armbågsleden, som tummregel ska gispet ha två fingrar brett avstånd från armvecket. Beakta att gipset inte heller får vara för kort, då tappar det sin funktion. Att föra ett tejpband proximalt om MCP-lederna för att trycka gipset mot dorsala metacarpale ger mer stabilitet [4]. Beakta funktionsställning: diskret dorsal vinkling i handleden [5].
Tummen ska vara fritt rörlig och pincettgreppet samt opponering med alla fingrar ska kunna utföras.
Att föra ett tejpband proximalt om MCP-lederna för att trycka gipset mot dorsala metacarpale ger mer stabilitet [4]. Tummen ska vara fritt rörlig och pincettgreppet samt opponering med alla fingrar skall kunna utföras.
Volar radiusskena
Inte lika vanligt då de flesta frakturerna är dorsalbockade.
Beakta att tummen får plats och att gipskanten inte trycker [1]. Gipset ger mer stabilitet om det finns en liten gips-”tunga” som sträcker sig ut över MCP II radialt [2].
Den distala volara kanten av gipsskenan ska följa livslinjen och får inte stå över den. Om den står över kommer gipset ge tryckbesvär eller gå sönder i kanten efter ett till två dygn [3]. Detta kräver omgipsning.
Tumskena
Används när man, av olika anledningar, vill låsa tummens rörlighet för att främja läkning. Kan t.ex. bli aktuellt vi olika former av trauma mot UCL, misstänkt eller konstaterad scaphoideumfraktur eller fraktur i tummens metacarpale.
Patienten sitter med armen på bordet. Tummen pekar rakt upp mot taket. Om patienten flekterar i armbågen ska tumspetsen beröra nässpetsen för att säkerställa neutralläge utan pro/supination. Om detta inte beaktas kommer patienten få ont i underarmsmusklerna och behöver gipsas om. Gipsskenan placeras dorsalt över radius [1], ska nå cirkulärt runt hela tummbasen [2].
Grundlägande till gipslängden: Patienten ska ha fri rörlighet i grundleder av dig II till IV, skenan behöver alltså sluta proximalt om MCP-lederna (se dorsal radiusskena) [3]. Patienten ska också kunna böja obehindrat i armbågsleden, som tumregel bör gipset ha två fingrar brett avstånd från armvecket. Beakta att gipset inte heller får vara för kort, då tappar det sin funktion.
Funktionsställning (diskret dorsalvinkling i handleden).
Tummens IP-led kan vara rörlig vid misstänkt scaphoideumfraktur [5]. Om frakturen skulle ligga mer distal eller även i metacarpale I ska gipset även omfattar IP-leden.
För att få bra stabilitet och immobilisering framförallt runt tumbasen är det viktigt att komprimera med behandlarens slutna hand under tiden gipset stelnar. Annars finns det risk att patienten omedvetet rör på tummen och genom det får för mycket spel i gipset [6]. Pincettgrepp med pekfingret bör kunna utföras [7].
Cobragips
Gips med indikation för olika typer av hand- och fingerrelaterade skador där man vill ha fingrar och hand i en funktionsställning för att undvika att handens olika senor påverkar läget av frakturen i samband med läkningen. Ett ytterligare syfte med funktionsställningen är att det påskyndar rehabiliteringen av mjukdelarna när gipset tas bort efter avslutad behandling (blir mycket trögare och stelare att komma igång om man skulle gipsat rakt). Gipset innebär en viss dorsalflektion i handleden samt flektion i samtliga falangleder som ger en Cobra-liknande ställning i handen, därav namnet.
Fingrarna får inte ligga omlott [1]. Man strävar efter vinkling i MCP på 90 grader, några enstaka grader i PIP [2].
Man strävar efter vinkling i MCP på 90 grader, några enstaka grader i PIP [2]. Funktionsställning (diskret dorsal vinkling i handleden) [3].
Fingrarna får inte ligga omlott [1]. Pekfingret och tummen fritt [4]. För att öka stabiliteten rekommenderas att ha tejp distalt över dig III till IV för att komprimera gipset runt fingrarna [5]. Tryck med platt hand eller platt finger, ge aldrig tryck med bara fingerspetsen. Detta kan ge tryckskada på huden under gipset.
Helarmsskena
Patient befinner sig i sittande position, vila armen på bordet, rät vinkel i armbågen, sträva efter 90 grader [1]. Gipslängd distalt: Fri rörlighet i tummen, fri rörlighet i MCP [2].
Gipslängd proximalt: Måste vara tillräckligt högt på övre armen för att kunna stödja bra [3]. Om frakturen sitter på underarmen räcker det ev med halvlångt gips på överarmen, en fraktur på distala humerus behöver högt gips. Vid caput radii fraktur är en armsbågsskena tillräckligt, dvs gipset slutar proximalt om handleden. Beakta nogrannt polstring under gipset runt caput radii [4]. Lägg gipset i tre delar: börja med underarmen [5].
Lägg gipset i tre delar: Fortsätter med övre armen [6]. Avsluta med tvärbrygga med smal gipsremsa för att förstärka övergång mellan gipsen [7].
Normal gipslängd distalt: Fri rörlighet i tummen, fri rörlighet i MCP [2]. Gipslängd proximalt: Måste vara tillräckligt högt på överarmen för att kunna stödja bra [3]. Om frakturen sitter på underarmen räcker det ev med halvlångt gips på överarmen, en fraktur på distala humerus behöver högt gips. Vid caput radii fraktur är en armsbågsskena tillräckligt, dvs gipset slutar proximalt om handleden.
Beakta funktionsställning: diskret dorsal vinkling i handleden [8].
Nedre extremitet
Underbensgips
En knäkudde under låret hjälper patienten att slappna av [1]. Använd alltid detta hjälpmedel och var minst två personer vid alla gips på nedre extremitet! En person håller upp benet [3]. Välj ett tillräckligt brett gips som omsluter hela vadmuskeln [2].
Välj ett tillräckligt brett gips som omsluter hela vadmuskulaturen [2]. Gipset får inte vara för kort, ska sluta två fingerbredder under knävecket [4].
Sträva efter funktionsställning med 90-graders vinkel i fotleden [5]. Undvik pro eller supination av foten. Viktigt att forma hålfoten med handen [6]. Du ska hålla foten åt patienten, patienten håller inte åt dig!
För att underlätta att vinkeln i fotleden blir rätt under stelningstiden kan du använda din överkropp för att hålla emot [6]. Tårna ska vara fritt rörliga i grundleden, skenan behöver därför sluta i höjd med MTP-lederna på dorsalsidan. Viktigt att gipset blir inte för kort på plantarsidan, ska stötta MTP underifrån [7].
Gipset får inte vara för kort, ska sluta två fingerbredder under knävecket [4]. Det finns en liten risk för peroneuspares (ofta övergående) om gipset sitter för tätt vid proximala fibulahuvudet (lateralt). Man skall kunna få ned ett finger mellan gipskanten och fibula för att undvika att detta händer.
Helbensgips
En knäkudde under låret hjälper patienten att slappna av. Använd alltid detta hjälpmedel och var minst två personer vid alla gips på nedre extremitet [1]. Tänk på att ha lätt vinkel i knät [2].
För att kunna täcka både smalare underben och bredare lår kan gipset formas som en solfjäder [3a]. Det är viktigt att gipset har full längd och gipsas som en hel del, dvs ett helt gips från låret ner till fotspetsen. Gipset får inte delas upp och gipsas i olika delar, t.ex. lårdelen och underbensdelen [3b].
Det är viktigt att gipset har full längd och gipsas som en hel del, dvs ett helt gips från låret ner till fotspetsen. Gipset får inte delas upp och gipsas i olika delar, t.ex. lårdelen och underbensdelen [3b]. Gipset får inte vara för kort, det ska täcka den största delen av låret, ungefär en handbredds avstånd från grenen [4].
Sträva efter funktionsställning med 90-graders vinkel i fotleden [5]. Undvik pro eller supination av foten. Viktigt att forma hålfoten med handen [6]. Du ska hålla foten åt patienten, patienten håller inte åt dig!
För att underlätta att vinkeln i fotleden blir rätt under stelningstiden kan du använda din överkropp för att hålla emot [6]. Tårna ska vara fritt rörliga i grundleden, skenan behöver därför sluta i höjd med MTP-lederna på dorsalsidan. Viktigt att gipset blir inte för kort på plantarsidan, ska stötta MTP underifrån [7].
Författare: Matthias Jörg
Material framtaget i samarbete med Camilla Ö och Anne L, gipstekniker, Akutkliniken US Linköping
Post-publication review: Malin Emgård, Specialist i Akutsjukvård och Ortopedi, Akutkliniken US Linköping
Vi använder cookies för att se till att vi ger dig den bästa upplevelsen på vår hemsida. Om du fortsätter att använda den här webbplatsen kommer vi att anta att du godkänner detta.Ok
