Diagnostik del 1 – Relevans på akuten

Det mest grundläggande vi sysslar med på akuten och det vi hela tiden behöver jobba med och bli bättre på. Tyvärr upplever vi att mycket grundläggande diagnostisk kunskap inte lärs ut under utbildningen. Jens Wretborn har därför skrivit en serie artiklar som försöker reda ut olika begrepp.

Det här är första artikeln i en kommande artikelserie om diagnostik och test.

Några av våra viktigaste uppgifter på akutmottagningen är att riskstratifiera, sortera och hänvisa våra patienter till rätt vårdnivå. Vi gör detta genom en eller flera diagnostiska tester. Testerna hjälper oss att bedöma sannolikheten för att patienten är sjuk, respektive frisk och är det vi baserar vår bedömning, och patientens fortsatt vård på. Ett diagnostiskt test kan vara allt ifrån en öron-temperatur till en DT Aorta och det gäller för oss som akutläkare att kunna göra en korrekt värdering både innan och efter att ett test är utfört.

En grundförutsättning när man värderar diagnostiska test är att accepterar att inget test som kan, med 100% säkerhet, skilja sjukt från friskt. För att kunna tolka ett testresultat behöver man bland annat, ha kunskap i hur bra testet är och vilken typ av patient som man skall utföra testet på. Detta beskrivs ofta med fina statistiska termer som lätt kan bli överväldigande att hålla reda på. Målet med denna och kommande artiklar är försöka reda ut begreppen och förhoppningsvis göra det enklare att förstå dem. Nedan listas några frågeställningar som man bör fundera igenom innan man genomför ett test:

  • Hur bra ett givet test är [sensitivitet, specificitet, negativt/positivt prediktivt värde, likelihood ratios]
  • Grad av misstanke om sjukdom hos en patient innan testet [pre-test probability]
  • Frågeställning (vill vi utesluta eller bekräfta en sjukdom) och sammanhang (potentiellt allvarlig/lindrig sjukdom) [cut-offs, prevalens]

Vissa test vet vi har tydliga begränsningar i hur mycket vi kan tolka av dem, t.ex. en lungröntgen vid misstanke om lunginflammation. Andra test hyser vi generellt större tilltro till, så som ett negativt troponin vid misstanke om akut ischemisk hjärtsjukdom.

I kommande artikelserie skall vi försöka nysta lite i detaljerna kring diagnostiska test olika beskaffenheter. Längre fram kommer vi också att diskutera risk-nytta bedömning med olika test eftersom det inte alltid är självklart att ett diagnostiskt test kommer gagna alla patienter.

Pre-publication review: Michael von Schickfus, Specialist i Akutsjukvård, Linköping US

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.