Sjuk, frisk eller mitt emellan?
Vi använder diagnostiska test hela tiden i vår vardag på akuten och det är nästan uteslutande för att svara på olika frågor. Det börjar redan i triaget där vi vill veta om patienten behöver ytterligare bedömning på akuten eller om de kan återgå hem eller till vårdcentralen. Ett diagnostiskt test hjälper oss (förhoppningsvis) att göra ett val mellan 2 eller fler alternativ. Den underliggande frågan är ju om patienten är sjuk eller frisk och kan beskrivas som i bilden nedan:
Med ett diagnostiskt test vill vi flytta en patient från den osäkra zonen till antingen den friska eller den sjuka zonen. I den bästa av världar så kan vi göra detta med ett enda test. Oftast är det dock så att vi kanske har flera olika sjukdomar som vi misstänker vilka alla inte kan utslutas eller bekräftas med ett test. Det är också så att vissa tester är bra på att utesluta sjukdom men inte på att bekräfta.
På akuten handlar inte allt om en diagnos
Ibland är det dock inte alltid så lätt att hitta ett test som kan svara på frågan om patienten är sjuk eller frisk utan man får börja lite enklare. Har patienten så pass hög risk för sjukdom att vi skall gå vidare att göra en DT? Detta är också en diagnostisk fråga som tar oss en bit på vägen mot om patienten är sjuk eller inte.
Det finns fler test än de som går att beställa på datorn
Ibland är det så att något som vanligtvis inte är ett diagnostiskt test kan bli det i rätt sammanhang. Ibland kan något så basalt som ett toalettbesök tala om för oss huruvida en patient kommer att kunna åka hem eller inte.
One test to rule them all!
Idén om att åka till akuten med ett symptom, göra ett test som sätter en diagnos och sedan få behandling för detta är utopin som främst finns science fiction serier. Alla som har jobbat på en akutmottagning vet att så sällan är fallet. Ett besök på akuten involverar flera olika test i följd som till slut petar patienten ovanför gränsen för sjukdom, eller under gränsen för frisk. Det är viktigt att ha en uppfattning vad olika test är bra på när man skall sätta alla resultat i ett sammanhang. Det är också väldigt viktigt att på förhand försöka räkna ut vad för test som behöver göras för att svara på vår frågeställning.
När man börjar inse hur olika test kan ta oss från friskt till sjukt eller vice versa kan man också börjar skräddarsy sina utredningar för att vara så effektiva och konsekventa som möjligt. Utifrån ovanstående skall vi i kommande artiklar gräva lite djupare ned i våra diagnostiska test.
Sammanfattning
Vi gör hela tiden diagnostiska test på akutmottagningen för att försöka riskvärdera och behandla våra patienter. Ibland kan vi sätta en diagnos utifrån ett test men ibland kommer vi bara så långt att vi kan konstatera att patienten nog är sjuk och behöver ytterligare utredning. Att förstå principen bakom diagnostiska test och hur man tolkar dessa är otroligt viktigt på en akutmottagning.
I nästa artikel skall vi gräva djupare ned i de här koncepten och börja med det första steget i att välja diagnostiskt test. Vad är frågeställningen?
Pre-publication review: Michael von Schickfus, Specialist i Akutsjukvård
1 kommentar
Tack för bra resonerande artikel!
Jag tycker samma som Michael att vi borde hitta instrument att kunna sortera patienter vilka är sjuka och i behov av inneliggande vård och vilka är sjuka men i behov av primärvårds insatser. Att ligga flesta patienter på sjukhuset och driva radiologin via akuten bara för säkerhetsskull är inte acceptabelt tycker jag eftersom vi måste gå på kliniska tecken och symptom-syndrom läran och försöka komma närmare till diagnostiken med ibland hjälp av bilddiagnostik, tycker jag.
Det finns vinst med att inte använda bilddiagnostiken i många fall men i vissa andra fall är väldigt bra att bilda bukar och thorax för att driva här och nu riktat behandling (peritonit? tumörperitonit? mm t ex).