På denna sida går vi genom olika metoder för att etablera både venös och arteriell kärlaccess med hjälp av ultraljud. Ofta kan ultraljud underlätta när en PVK ska sättas. Samma teknik kan du sedan använda för att lära dig att sätta artärnål. Låt oss börja.
I vår instruktionsfilm lär du dig förberedelserna, grundbegrepp, anatomi och olika sticktekniker. Vid bjuder också på vår officiella PM som används på akutmottagningen i Linköping. Längre ner på sidan finns ytterligare tips & tricks samt fler instruktionsfilmer. Lycka till!
Grundbegrepp
För att kunna snacka med andra ultraljudskunniga är det bra att du kan några begrepp. För att punktera kärl använder man sig i stort sätt av två tekniker. In plane och out of plane.
Den vänstra bilden visar in plane-teknik. Den går ut på att du tar probens long-axis och lägger den längs med kärlet på huden.
Till höger ser du out of plane teknik som betyder att du ställer proben longitudinell till kärlet så du ser det i tvärsnittet.
Kom ihåg: in plane och out of plane.
Utrustning
Oavsett om du ska punktera en ven eller artär behöver du förstås en ultraljudsapparat. Om du har tur (och din klinik pengar) finns det en ultraljudsapparat med en så kallad hockey stick probe. Den ser ut som på bilden nedan.
Om det där inte känns bekant går det lika bra (nja, inte riktigt lika bra, men helt okej 🙂 ) men en vanlig linear probe.
Om du ska sätta en PVK med ultraljud kan det vara bra att använda en särskild ultraljudsnål som är längre än en vanlig PVK. Kom ihåg att nålen alltid ska vara minst 45mm lång.
Punktionsteknik
In plane-teknik
Ok, nu har vi alltså plockat fram ultraljudsapparaten och nålen. Vi ska börja sticka. Det behövs som vid vanlig PVK-sättning ett stasband eller en blodtrycksmanschett för att fylla venen. Detta höjer din chans att träffa på första försöket.
Det rekommenderas att sprita av proben som du kommer använda, särskilt om det handlar om linearproben som din kollega kanske precis har använt att kolla efter DVT i ljumsken hos en annan patient.
Nästa tips är att inte använda sig av gel som blir kladdig utan använd i stället vanlig huddesinfektion som medium mellan proben och hud. Bra bild, praktiskt och dessutom mycket mer hygieniskt. Tekniken utförs principiellt rent, men inte sterilt.
Rent generellt kan du leta på hela armen efter ett passande kärl, men här kommer några grundregler: i armvecket har du störst chans att hitta ett större kärl om det i övrigt ser tunt ut. När man har forskat på ämnet har man kommit fram till det följandet:
- Kärlet ska vara så ytligt som möjligt
- Var säkert på att det finns flöde i kärlet och att du punktera en ven
- Försök att undvik att stick i kärlavsnitt med synlig klaff
- Diameter: Bästa punktionsresultat på kärl som är 4mm eller större
- Djup: Success rate sjunker betydligt när du försöker punktera kärl som ligger djupare än 16mm från hudplanet. Här finns också risk för att PVK kan dislocera utan att det märks då läckage/hematomet ligger för djupt
Blanco, P. 2016. “Ultrasound-Guided Vascular Cannulation in Critical Care Patients: A Practical Review.” Medicina Intensiva (English Edition) 40 (9): 560–71. [LÄNK]
Här har teamet från internetanestesi.se gjort en film som förklarar och visar tekniken för in plane:
Out of plane-teknik
Funkar i alla lägen, särskilt när det behöver gå fort. Förberedelserna liknar de vid in plane tekniken. Vi går därför direkt till själva tekniken.
Out of plane-teknik har fördelen att du hela tiden ser kärlet i tvärsnitt, du kan alltså inte hamna på sidan om kärlet som är en risk vid in plane-tekniken. Däremot kan det vara svårt att hålla koll på nålspetsen med out of plane-teknik. Det gäller att alltid dubbelkolla var den är då det är lätt att skada kärlets bakvägg och därmed inte lyckas att etablera en fungerande infart.
I videon visas out of plane-teknik med en hockey stick probe.
Punktion av arteriella kärl
Snart kommer mer info om in plane, out of plane med och utan genomstick.