I slutet av Maj var jag på the International Conference for Emergency Medicine (ICEM) i Montreal, Canada. En mycket välorganiserad och trevlig konferens som alternerar mellan världsdelar och länder och som ger deltagaren stora möjligheter att bilda sig en uppfattning om global akutsjukvård. Det som slår en är att även om förutsättningarna för att bedriva akutsjukvård runt om i världen ser diametralt olika ut är beröringspunkterna många och det känns enkelt och naturligt att relatera till rollen som akutläkare. Detta gör att det är väldigt enkelt att knyta an och träffa andra människor vilket är den stora behållningen för den här typen av konferens.
Nästa år är konferensen i Hamburg vilket är betydligt närmare och kan varmt rekommendera den. Exempelvis för dig som ST-läkare som har ett ST-arbete att presentera! Nedan följer några korta reflektioner och pärlor från konferensen.
Innehåll
Chock != Lågt Blodtryck
Sara Crager pratade om vikten av att inse att chock inte bara är lågt blodtryck och att vi sannolikt är sent ut hos många patienter om vi reagerar först när blodtrycket är lågt. Det är en enkel tumregel på ett komplext problem där vi egentligen vill identifiera dålig vävnadsperfusion. Vad skall vi göra istället då – Saras förslag var att se chock som just vävnadsperfusion och leta efter tecken till det i olika vävnader (njurar, CNS, lever, hud etc).
Slätröntgen är ett verktyg, inte facit
Arun Sayal pratade om vikten av att använda slätröntgen som ett verktyg som behöver tolkas i ett kliniskt sammanhang. Det är lätt att se röntgen som facit men gör vi det riskerar vi att missa ett antal relevanta diagnoser. Det viktigaste och mest grundläggande vi kan göra för att förhindra detta är att ta en bra anamnes och göra en ordentlig undersökning.
Detta kan man höra Arun prata om på emergency medicince cases: https://emergencymedicinecases.com/orthopedics-differential-scared-of-mnemonic/
Palliativ vård på akuten
Erin O’connor, akutläkare med subspecialitet i palliativ vård pratade om två saker kopplat till palliativ vård på akuten. Dels frågan om vårdbegränsningar där hon poängterade att målet är samtalet, inte utfallet av samtalet. D.v.s det spelar mindre roll vad man kommer fram till i samtalet utan det viktiga är själva samtalet.
Det andra hon tog upp var ett ramverk för att ha svåra samtal kring inrikting på vård – Wish, Worry, Wonder, fritt översatt till Önskar, Oroa och Undrar
- Jag önskar att situationen var annorlunda och att du inte var här hos mig på akuten.
- Jag oroar mig för att din situation kommer att fortsätta blir sämre och att vi kommer att ha svårt att bromsa den här utvecklingen.
- Jag undrar om vi kan prata om vad som är viktigt för dig i din vardag och hur vi kan göra för att hjälpa dig så bra som möjligt.
Även om man inte nödvändigtvis behöver använda sig av exakt dessa ord tror jag ramverket är så pass enkelt och flexibelt för vara användbart i vår vardag.
Skriv diskussionen som ett proffs
Det görs mycket bra akutsjukvårdsforskning i Kanada och glädjande nog var den väl representerad på konferensen. Ian Stiell (Ottawa Ankle Rule, Ottawa Knee Rule, Canadian C-spine bland annat) gav sina bästa tips för att skriva en artikel och jag delar hans rekommendation för diskussionen, som jag upplever att många tycker är svår att skriva oavsett om det är första arbetet i en avhandling eller ett ST-arbete.
- Interpretation – sammanfattning av de viktgaste resultaten i student (1 stycken)
- Previous studies – vad har tidigare studier på området visat, hur relaterar det till din studie?(1-2 stycken)
- Strengt & Limitations – gärna relaterat till tidigare studier.
- Clinical implications – varför är resultaten av den här studien viktiga/relevanta ur ett kliniskt perspektiv.
- Research implications – hur påverkar resultaten av den här studien den fortsatta forskningen inom fältet?
- Conclusion – Bör aldrig vara ”more research is needed”
Bättre teamarbete med pre-briefs
Victoria Brazil, känd för sitt extensiva arbete inom teamarbete och simulering pratade om hur giftiga miljöer (eng toxic) påverkar högpresterande team negativt. Ett sätt att motverka detta är att jobba förebyggande och kulturbyggande. Hur gör man detta? Hon gav några enkla tips kopplat till pre-briefs (team-samlingen innan en patient ankommer, jmf debrief) som kan bygga att bra teamkultur:
- Inkludera förväntningar kring teamarbetet – ”Det här låter som allvarlig trauma med risk för att det kan bli rörigt kring patienten initialt. Jag förväntar mig att alla försöker samtala i låg ton så att vi kan lyfta viktig information till hela teamet utan att skrika.”
- Inkludera kommunikation och teamarbete i prebriefs, inte bara uppgifter – ”hur vill vi kommunicera/jobba tillsammans”
