Anteckningskompis – psykiatri

Det är alltid bra att ha en kompis. En som alltid vet vad du ska säga – eller skriva. Anteckningskompis är ditt dokumentationsstöd för att lära dig skriva bättre anteckningar.

Översikt Psykisk status

När du beskriver patientens psykisk status är detta en ögonblicksbild som kan förändras. Språket är viktigt: Försök hellre använda egna ord än termer som du är osäker på.

Då suicidalitet är ett särskilt viktigt ämne på akutmottagningen har den fått en egen punkt nedan.

Några tips: Tänk samma rubriker som för ett somatiskt status: Bakgrund, tidigare sjukdomar (psykiatriska alltså), hereditet (för psykiskt sjukdom), tobak/alkohol/substansmissbruk, aktuella (el tidigare) psykiatriska läkemedel och slutligen aktuellt som innefattar PQRST dvs när, var, hur startade symptomen (de psykiska), vad förbättrar/försämrar symtombilden? 

  • [Psykisk status]
    • Yttre
      • påpeka ev avvikelse i klädsel (tex i förhållande tills årstid), “ordnad yttre, eftersatt yttre, påfallande yttre”
      • icke värderande!
      • vasomotoriska reaktioner, tecken till autonomt påslag ex rodnad, svettningar, blekhet, “sitter orolig i stolen, gungar”
    • Vakenhet/Klarhet
      • RLS-grad, vid medvetandepåverkan är de flesta parametrar i psykisk status ej bedömbara
      • “klar, rådvill, drömmande, perplex”
    • Orienteringsgrad
      • alla klassiska psykiatripatienter ska vara orienterade, undantag: Delirium tremens
        • tänk somatisk orsak om orienteringen är påverkad -> konfusion
      • orienterad till samtliga kvaliteter:
        • person, plats, tid, situation
    • Uppmärksamhetsförmåga
      • “ofokuserad, okoncentrerad, kommer av sig i samtalet”
    • Minne
      • ingen aktiv testning av det, avvikelser träder fram under samtalet
      • konfabulering
        • säger samma sak inom bara några minuter
        • DD: konfabulering vs vanföreställningar
          • ändra historien hela tiden vs stå fast vid sina historier/teorier
    • Intellekt/Språk
      • logisk och språklig förståelse
      • Språk: “formaliserat, högtravande, ordrikt, torftigt ordförråd”
    • Formell kontakt (förmåga att hälsa, bete sig osv)
      • kan vara “fungerande, adekvat, bristande”, “förbisvar, mutistisk (säger ingenting, vägrar medverka), för monolog (tar över scenen)”
      • kan påverkas av t.ex språkförbistring eller hörselnedsättning
    • Emotionell kontakt
      • nyanserad känslomässig interaktion, t.ex: “bristande, distanserad, reserverad, avvikande, misstänksam, fientlig, förtroendefull, flack, taggig, torftiga affekter, aggressiv, gräns/distanslös, utmanande, förförisk, raljerande, ironiserande, nedlåtande, ytlig jargong („Tjena, tjena, kompis”)”
      • “håller ögonkontakt, kan inte håller ögonkontakt”
    • Stämningsläge
      • den känsloton som genomsyrar samtalet, här ska ske en helhetsbedömning, man kan både gråta och skratta utan att ha sänkt stämningsläge, t.ex vid sorg
      • kan vara “Neutralt, förhöjt, sänkt”
      • Avledbarhet?
        • “ledsen, men låter sig avledas”, “skrattar ofta men kan växla till neutral affekt”
      • Affekter (hur känslor uttrycks, känns det äkta)
        • kan vara kongruenta (i överensstämmelse med, adekvata) eller inkongruenta (inadekvata) till situation eller samtalsämne
        • beskriv t.ex.: “gråter stilla, skrattar högt, ler inadekvat, brusar upp, höjer rösten, obekymrad, irritabel, ångestfylld, tungsint, modfälld, lustlös, glad, lycklig, skamsen, generad”
        • avsaknad t.ex:“flacka affekter, sparsamma affekter, ger ej svarsleenden”
        • OBS: avsaknad av affekter är inte alltid detsamma som sänkt stämningsläge
    • Motorik
      • Aktivitetsnivå: “för långsam, hyperaktivitet, rastlöshet”
      • Tonus,:“slapp, spänning, tremor, plockighet”
      • Hämning
        • psykomotorisk: “nedsatt mimik, minskade gester, förlångsamt rörelsemönster”
        • kognitiv: “svarslatens”
      • Taltempo: “normalt, forcerat, långsamt”
    • Rörelsestörning / Tvångshandlingar
      • Tics: “isolerade” (rykning), “komplexa” (stänger sig in i toaletten och virvlar runt med armarna)
    • Tankeförlopp
      • Observera: kontinuitet, röd tråd, associationer
      • desorganiserat tal – innehållet byter spår utan någon som helst koppling
      • associationer (rikliga, snabba, hämmade)
        • “Tankeförloppet bitvis färgat av snabba associationer”
      • Tankestopp (plötsligt avbrott i samtalet)
      • Tanketrängsel (när det går jättefort, manisk)
      • Tankedetraktion (fastnar i tanken)
      • Tankepåsättning (psykotisk symtom, inte lika med vanföreställning)
      • Tankeutbredning
      • Perseverationer (tvångsmässigt ältande, återkommer hela tiden till ett och samma ämne)
      • Neologismer
    • Tankeinnehåll
      • Adekvat, Färgat av stämningsläge, Tvångstankar
      • Magiskt tänkande
        • “Om jag gör det här, då blir det så här“, „Jag behöver göra det här, för att annars blir det…“
      • Aggressivt/våldsamt?
        • persekutoriska/paranoida
          • rädd får att någon förföljer, ville en illa
        • hänsyftningsidéer
        • “grandiosa vanföreställningar“
        • “Inga vanföreställningar, inga imperativa röster”
      • „svårbedömt tankeinnehåll“
        • kan vara indikation för extra vak
    • Perception
      • Hallucinationer?
        • hörsel, syn, lukt
        • perception utan yttre stimuli till respektive sinnesmodalitet
      • Illusioner?
        • feltolkning av stimuli
      • Perceptionsstörning kan föreligga inom alla sinnesmodaliteter
    • Suicidalitet (se nedan)
    • Våldstankar (VIKTIGT!)
      • tankar, drömmar, fantasier, planer som involverar våld
      • i linje med suicidriskbedömning
    • Sjukdomskänsla/-insikt
      • god, partiell, ingen
      • sjukdomskänsla kan förekomma trots avsaknad av insikt (Patient känner att något är fel)
      • viktigt för behandlingsmotivation och vårdform
      • LPT: „Uppvisar ingen sjukdomsinsikt.”
    • Behandlingsmotivation
      • Beskriv och berätta exakt för patienten vad som kommer hända!
      • “Patienten uppvisar i stunden ingen behandlingsmotivation.“
      • „…irritabel och affektlabil (känslorna flöder åt olika hall), ger dålig emotionell kontakt, för stunden ingen motivation till erbjuden vård.”

Översikt Suicidalitet / Suicidriskbedömning

kommer snart

Comments are closed.