Suicidalitet & Riskbedömning

Som akutläkare kommer vi väldigt ofta i kontakt med suicidala eller potentiellt suicidala patienter. Oftast i samband med att en patient har begått ett suicidförsök och inkommer till akutmottagningen. Att kunna utföra en suicidriskbedömning ingår i akutläkarens kompetens.

I manga fall kan det vara bra att samråda med psykiatri-bakjour för att gemensamt bedöma risken och planera en konkret uppföljning för patienten i de fallen den går hem.

Det är viktigt att skilja på äkta suicidförsök/suicidalitet samt inadekvat hjälpsökande (självskadebeteenden). Den sistnämnda gruppen har ett kroniskt förhöjd risk för att avlida genom ett suicidförsök – det dock oftast av misstag. Ett exempel kan vara en person som intoxikerar sig med tabletter och direkt därefter skicka ett meddelande till en kompis för att få hjälp. Om meddelandet inte fångas upp i tid kan det har drastiska konsekvenser för patienten.

Riskstratifiering

Enligt SBU finns inga skattningsskalor eller prognostiska verktyg med tillräcklig sensitivitet eller specificitet för att bedöma, gradera eller förutse ett självmord [1].

De skalor som här presenteras kan därför inte användas som prognostiska instrument utan bör ses som en hjälp för ovana bedömare (akutläkare) för att göra en strukturerad psykiatrisk anamnes och suicidriskbedömning. Det viktigaste är den kliniska bedömningen grundad på de fakta man fångar upp i stunden.

Akutläkaren bör avgöra om suicidrisken är låg (ingen remiss/kontakt med psykiatrin eller patient kan själv vända sig dit), svårbedömd eller hög (kontakt med psykiatrin innan kontaktavslut). Vid svårbedömda fall eller oklarheter i samtalet är det viktigt att komplettera anamnesen genom kontakt med anhöriga eller andra närstående. Detta är väsentligt och ska inte underskattas!

Föreläsning

I följande föreläsning vill vi ge bakgrund och försöka sensibilisera för ämnet. Det finns mycket att lära sig om suicid, till exempel med hjälp av en väldigt bra webbutbildning.

Var ödmjuk inför patienter med suicidal kommunikation och rådfråga psykiatri-bakjour om du känner dig osäker.

Mallar för suicidbedömning och psykiskt status

Återigen är det viktigt att förstår att bedömningsmallarna nedan är inget hjälpmedel för att göra en pålitlig bedömning. De har däremot sin poäng för att ge dig som läkare trygghet och struktur (även kl 3 på morgonen!) när du möter patienter med suicidal kommunikation eller efter suicidförsök.

Suicidal kommunikation:

Samtalsteknik: Suicidtrappan

Suicidtrappan är ett hjälpmedel som ofta nämns i sammanhanget. Suicidtrappan är ingen skattningsskala eller bedömningsmall utan en samtalsteknik. Det betyder att man kan använda sig av den för att komma in i ämnet “suicidalitet” på ett smygande sätt utan att gå rakt på sak.

Suicidal kommunikation: C-SSRS

C-SSRS rekommenderas då den innehåller både tankar och beteenden kring suicidförsöket. Den gör även en bedömning av intensiteten på tankarna (där en låg intensitet kan vara förenligt med normalpopulations tankar).

Efter suicidförsök: SIS Suicid Intention Scale

SIS skalan är bra för att bedöma personer som inkommer till akuten direkt efter suicidförsök. Skalan är i första hand framtagen för äldre. Man får en bra bild av subjektiv beskrivning av suicidförsöket i relation till objektiva fakta. Är det ett rop på hjälp eller ett allvarligt suicidförsök där hjälp just nu avvisas?


  1. SBU. Instrument för bedömning av suicidrisk. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2015. SBU-rapport nr 242. ISBN 978-91-85413-86-7.

2 kommentarer

Bra info, tack! Men länken till webbutbildningen funkar dock tyvärr inte längre. Finns det någon aktuell?

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.